GPS: 59.23743,17.88190
Kategori:Vertikalt
Kategori:Trad
Kategori:Mix
Kategori:Stockholm
Kategori:Västra Södertörn
Tradklippa med anor från svensk klättrings pionjärepok. Häggsta ligger ca 2 mil SV om Stockholm vid Albysjöns östra strand. Detta är verkligt klassisk terräng med den äldsta (30-talet) dokumenterade klättringen i Stockholm. Lederna har sitt ursprung från bl a de glada dagar då det var hampa i repet, men naturligtvis har beståndet fyllts på även under t ex 80-talet. Idag är nog klippan tämligen färdigutvecklad men en mindre vägg till höger om huvudväggen har fått flera nya leder under 2008.
Stockholms klätterklubb ordnar årligen en klätterträff på Häggsta. Oftast hålls träffen första helgen i september. Ambitionsnivån och deltagarantalet på dessa träffar har varierat kraftigt, men de kan rekommenderas för såväl gamla rävar som gärna sitter och drar historier om forna tider som nybörjare som vill pröva på lite topprepsklättring på rampväggen eller skaffa nya klätterkontakter.
Häggstaberget är en förkastningsbrant, vars västra sida är en sjösida och vars södra sida vetter åt Glömsta äng. Väggarna är tillsammans ca 350 m långa och som högst närmare 40 m. Bergarten är gnejs som bildar släta formationer som dock har ganska god friktion om man bortser från vissa polerade partier. Här finns ett drygt hundratal någorlunda självständiga leder samt ett otal varianter. Klippan är oftast fast och fin och ovanligt ren. Det sitter ett flertal fasta bultar, av skiftande ålder och kvalitet, i berget. Dessa bör, där det är möjligt, förstärkas med kilar. Något som är unikt för Häggsta bland Stockholms klippor är förekomsten av ett antal rejäla ringbultar på diverse standplatser och utsteg. Dessa borrades fast i början av sjuttiotalet och bör inte litas blint på, ett par har plockats ut för hand. Gnejsväggarna erbjuder alltså en exposé av bladbultar, lost arrows och annat rostigt skrot, medan det är relativt glest mellan de modernare borrbultarna. De allra flesta lederna är trad, med nån enstaka kompletterande bult. Mer eller mindre helbultade leder finns dock, exempelvis
Bilbos Arête
,
Lösa Block Direkt
och linjerna på Nya väggen som ligger till höger om Långfredagsväggen. Vad som räknas till helbultat är naturligvis inte helt objektivt. Sprickorna är inte kända för att svälja kilarna med den bestämdhet som man kan önska, utan gör väl snarare vad de kan för att spotta ut dem. Dock finns det som regel gott om placeringar att välja mellan. Leder finns i alla grader, och inte minst finns det många tvårepors leder för nybörjaren, som ger känslan av riktig klättring - med lite höjdkänsla och exponerade partier trots tekniskt lätt klättring, på det relativt stora berget. Längsta leden är strax över 40 klättermeter. Det går att toppa några av de längre lederna från ankare vid utsteg eller standplats. Rampväggen i den ände som ligger närmare sjön, erbjuder annars typiska topprepsleder på under 15 m. Berget är annars ganska typiskt för de som gillar att leda.
Nedanför det stora berget (söder om), är det parkliknande ängsmark. Utmärkt för fika, tältning eller lek för barn. Två eldstäder finns, en vid Rampväggen och en nedanför Diretissemaväggen/Ekleden. För en kopp kaffe under en kortare kvällsklättring rekommenderas dock den platta toppen ovan Långfredagsväggen. Det går att tälta både på ängen nedanför klippan och på gräsmattan borta vid husen på andra sidan bäcken. En brunn med dricksvatten finns en bit upp på vänstra sidan (norra) av bäcken. Ett gammalt dass finns 30 m bortom husen. I pumphuset vid sjön finns en toalett som Stockholms klätterklubb förfogar över nyckel till (klen tröst när man är nödig). Telefon och soptunna finns vid kyrkans servering.
Från E4:an, sväng av vid avfart mot Huddinge (väg 259), och fortsätt sedan mot Huddinge. Du kommer upp på Glömstavägen. Från Glömstavägen följer man vägen mot St Botvids begravningsplats. Kör rakt fram mot kapellet istället för mot Flottsbrobacken strax innan själva kyrkogården. Åker du kommunalt finns två alternativ:
Markägaren är positiv till klättring, men vill att parkering endast sker på den större parkeringen innan kapellet. Det finns ett par rutor närmare berget, men dessa är tidsbegränsade till 2 timmar och avsedda för besökare till kyrkogården. Stölder i parkerade bilar har förekommit.
En smått klassisk heldagsutflykt. Poängen är att hålla sig från marken så länge som möjligt. Det går självfallet att kombinera leder efter egen smak, den sträckning som är den vanligaste är: Gillis platta, Tors travers, Helmuts travers, Tveksamheten, (firning), Pierres travers, Rosentraversen, Münchenertraversen, Münchenerplattan, Sjuochenhalvan, Tomas travers, Hasses utsteg, Topptraversen, Tors platta. Se det som träning för alperna!
Första väggpartiet på ”ängssidan” är en kort, men speciellt i sitt mittparti, mycket brant vägg. Längst tv på väggen finns några borrbultade lätta leder som används på en del klätterkurser. Samtliga leder mellan leden längst till vänster och Bengts bultspricka är utrustade med eget alternativt närliggande topprepsankare. Totalt 8 ankare. Borrbultsankarna med stålringar är placerade -08. {| |- valign="top" | width="250px" |
Mellan Häggstas stora vägg och kapellet finns ett mindre väggparti. Efter en del arbete -08 finns här nu sex trevliga lätta turer. Eftersom det är ont om bra naturliga säkringspunkter har lederna med visst ekonomiskt bistånd från Bultkommittén försetts med bultar och ankare för att också kunna användas som kurs- och introduktionsleder. Mycket välbultade och lämpliga för den som vill känna på skarpa änden av repet för första gången. Följ stigen som börjar vid Långfredagsväggen och som leder åt höger upp på berget. Vik av efter 50 meter och gå uppför sluttningen mot väggen som skymtar mellan träden. Ta gärna med en stålborste då vissa leder inte är helt renrensade. Från vänster till höger är lederna: 1. Spider-pig V- 13m. Björn Peck, Andreas Bengtsson 2008. Lite småstegsklättring i mittpartiet, sen lättare. 2. Rännan III 13m. Björn Peck, Göran Sahlin 2008. Några meters svaklättring och sedan upp genom tydlig ränna. Säkra i ankaret ovanför Spider-pig. 3. Vitterheten V- 12m. Björn Peck repsolo 2008. Transportklättring till liten vägg som klättras rakt upp med småteknisk och kul undercling. En del flak låter suspekt men är testade. 4. Enväggskommunikation IV+ 12m. Andreas Bengtsson, Björn Peck 2008. Till höger om den lilla enen mitt på väggen. Svaklättring till några sprickor och kort utstegskrux. 5. Steinway IV- 20m. Björn Peck, Johan Peck 2008. Varierad klättring som tangerar två hyllor. Utsteg på pelarens vänstra sida. 6. Lederhosen III 20m. Björn Peck, Johan Peck 2008. Insteg vänster om stor gran. Svaklättring till en kort vägg som klättras intill och höger om bulten. Sen uppför pelaren mot grund ränna och ankare. Genusskletterei!
Copyright (C) Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.3